Hanna Öhman

Visst hör det väl till att alla barn någon gång hamnar i ”kiss- och bajsåldern”?!

Jag kommer ihåg hur Selma var precis efter min stomioperation. Hon tyckte att jag var supercool som bajsade på magen och kunde inte sluta berätta för alla hon träffade hur det låg till. Hon berättade verkligen för ALLA. Både för kompisar men även för okända som vi träffade exempelvis på affären, haha. Det är rart med barn 🙂

Vet du! Min mamma bajsar med sin mage!

Hon var även väldigt intresserad av att vara med och ”hjälpa till” när det var dags för påsbyte. Jag måste erkänna att det underlättade mycket för mig att stomin inte skrämde henne på något sätt, den gjorde henne nyfiken och hon ville veta mer om hur det fungerade. Hon frågar fortfarande ofta hur det kan gå till att jag ”kissar som vanligt på toaletten men bajsar i en påse” och då får jag försöka förklara så gott det går.

Första selfien efter stomioperationen, aningen påverkad av medicineringen skulle jag vilja påstå.

Idag har nyhetens behag lagt sig och även om hon fortfarande ibland berättar att mamma bajsar med/på magen så är det inte längre lika stort för henne. Hon frågade mig för några dagar sedan om jag någonsin bajsat med stjärten, hon har uppenbarligen glömt bort att det ”bara” är ungefär ett år sedan jag fick min stomi.

Barn är verkligen härligt ärliga och nyfikna och jag är tacksam för att hon tycker att jag är cool.

Trevlig fredag hälsar den coola morsan med den fulla skitpåsen på magen 🙂