Hanna Öhman

Igår blev jag uppmärksammad på en sak som gjorde att jag blev så arg och besviken på mig själv.

Min kära tant P frågade mig varför podden med Hanna helt plötsligt slutar mitt i. De sista 4-5 minuterarna har försvunnit. Poff! Borta!

Jag misstänker att det var såhär, jag la ut podden med Hanna sent en kväll men upptäckte ännu lite senare att jag missat att ”slå ihop” ljudspåren (man hörde Hanna i ena örat och mig i anda). Plockade bort podden, fixade ihop ljudspåren och la ut den igen. Någonstans där har jag lyckats tappa bort sista delen av podden. Gah, vad sur jag blir på mig själv. Jag lyssnade ju inte igenom den ytterligare en gång efter att jag ”bara” slagit ihop ljudspåren. Dumt, mycket dumt. Det postitiva är att det finns kvar i originalinspelningen så jag har inte raderat det helt, puh!

Jag har dock beslutat att jag ska fixa ljudet på Hanna och sedan lägger jag ut avsnittet igen med bättre ljud och dessutom HELA avsnittet MEN eftersom jag är i Stockholm nu och inte har med mig min dator (har bara jobbdatorn) så kan jag inte göra det just nu.

Det stressar mig så mycket att jag gör misstag på misstag. Det stressar mig också att jag inte har möjlighet att fixa det på en gång! Jag vill ju inget annat än att göra bra ifrån mig så att du vill fortsätta lyssna på min podd. Åh vad arg jag blir, varför ska det vara så svårt att få till allt?!