Header Image

Hanna Öhman

Jag heter Hanna Öhman, är förlossningsskadad sedan november 2011 och har 30 operationer i bagaget. Jag är sedan ett antal år tillbaka stomiopererad till följd av komplikationerna jag fick under min förlossning. Efter flera år av längtan ska vi nu äntligen snart få ett syskon till vår Selma ❤️ Jag är en av initiativtagarna till den rikstäckande föreningen Våga Vägra Förlossningsskador och försöker påverka och skapa opinion inom den svenska förlossningsvården. Här delar jag med mig av mitt liv och min vardag som förlossningsskadad, om kampen tillbaka till ett friskt och sunt liv, om mitt familjeliv tillsammans med maken Adam, dottern Selma och graviditeten med Lillebror i magen. Vill du komma i kontakt med mig når du mig via mail till [email protected]

HELVETESNATT EFTER LÄKARBESÖK

Publicerad,

Igår var jag på Sunderbyn för att byta dränage. Ofta när de byter dränage passar de på att söva mig så att de kan rengöra och kanske skära upp om det är något område som inte dränerar tillräckligt.

I september fick jag för första gången vara vaken vid ett sådant byte och eftersom det var en mardrömsupplevelse (som du kan läsa mer om HÄR) var jag väldigt spänd och nervös inför denna gång. Vi åkte till sjukhuset på morgonen och jag gjorde mitt bästa för att inte tänka på vad som komma skulle. När vi kom dit fick jag en landstingscoctail och sedan var det bara vänta tills jag var lagom groggy och då var det dags för bytet.

IMG_8380

Den här gången gick det mycket bättre och förmodligen berodde det på att jag var ordentligt smärtlindrad. Tittade på en vägg och kunde inte avgöra om den var en decimeter eller en meter från mina ögon. Haha, då är man ordentligt i det blå så att säga! Visst gjorde det ont och jag tror att jag skrek en aning men det går under inga omständigheter jämföra med hur det var förra gången. Då trodde jag att jag skulle svimma av smärtan.

Det syns kanske att jag var ordentligt drogad..

IMG_8384

Natten hemma har däremot inte varit bra. Ont i röven och dessutom började jag må illa (jag gör det ibland av morfin). Hade problem med andningen, det kändes som att någon satt och hoppade på bröstkorgen samtidigt som någon tryckte en sten mellan mina skulderblad (även det brukar ske när jag fått morfin). I morse vid 4-tiden satt det fortfarande kvar men sedan somnade jag och vaknade 07:30 och då hade det släppt. Tack och lov för det <3

Känner mig bättre idag så nu ska vi klä på oss och gå ut en stund . Hoppas att vi får en fin lördag, kram <3

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *