Det här är något som varit på gång under en lång tid men jag har lyckats avstyra det än så länge…
När vi kom hem från BB med vår lilla bebis på två dygn bänkade sig Adam framför datorn och började scanna av Blocket i jakt på en miniskoter/barnskoter. Jag skrattade naturligtvis och sa till honom att han kunde ge upp, det skulle ju dröja flera år tills det var dags för Selma att göra någon slags karriär på skoter. Efter vissa diskussioner insåg han att jag hade rätt.
Sedan har vi haft ungefär samma diskussion vartenda år inför vintersäsongen och de senaste två åren har det varit en hård kamp eftersom vi båda vet att hon hade kunnat kör redan för ett eller två år sedan.. Jag har lyckats vinna argumentationen när jag tryckt på priset, det är en svindyr ”leksak” till ett barn. Det är alldeles för mycket för ett barn (min personliga åsikt).
Minnah & Selma på nyårsafton för snart 2 år sedan.
I år har Adam en dröm om att Selma ska få ställa upp i sitt första ”Knatte-race” och jag vet faktiskt inte om jag kommer gå vinnande ur striden detta år. Det känns nästan som att det snart är omöjligt för mig att få honom att skjuta upp planerna ytterligare ett år.
Samtidigt förstår jag honom, han vill dela sitt största intresse med sin dotter. Jag tror nog att han innerst inne hoppas och önskar att hon ska bli en skotertjej och kanske är det så att hon själv vill samma sak men det känns viktigt att hon får bestämma själv och inte tvingas in i något bara för att hon kommer från en motor- och skoterfamilj. Vill hon tävla, okej (även om jag önskar hon valde en mindre fartfylld sport). Vill hon skriva poesi, ja då är det det hon ska göra.
Hon kanske blir den första Öhman som satsar på en konstnärlig eller poetisk karriär 🙂
Vad har ditt/dina barn för intressen?
Senaste kommentarer