Jag är en av initiativtagarna till den rikstäckande föreningen Våga Vägra Förlossningsskador och försöker påverka och skapa opinion inom den svenska förlossningsvården. Här delar jag med mig av mitt liv och min vardag som förlossningsskadad, om kampen tillbaka till ett friskt och sunt liv, om mitt familjeliv tillsammans med maken Adam, dottern Selma och graviditeten med Lillebror i magen. Vill du komma i kontakt med mig når du mig via mail till hannag_84@hotmail.com 
BESÖK PÅ SPECMÖDRA
Publicerad,
Nu tänkte jag berätta för dig om vårt besök på specialistmödravården.
I tisdags hade vi en tid på Sunderbyn för att prata om eventuell framtida graviditet. Min absolut viktigaste punkt på agendan var att få reda på vad som kommer att hända mig vid förlossningen. Det känns oerhört viktigt att veta om jag kommer att behöva kämpa för att bli beviljad snitt. Jag vet inte om jag vågar mig på en graviditet om det finns risk för att jag kommer att tvingas försöka mig på en vaginal förlossning.
Vi pratade om min skada och han berättade att med tanke på komplikationerna och allt som varit sedan förlossningen så finns det nog inte någon förlossningsläkare som skulle rekommendera mig att föda vaginalt. Vi pratade även om att det finns risker med kejsarsnitt och att man måste vara medveten om dessa: det är inte riskfritt att förlösas via snitt. Jag ska få skriftlig information men jag är såklart redan ganska påläst om riskerna och jag personligen utsätter mig hellre för dessa risker än riskerna en vaginal förlossning innebär för mitt redan trasiga underliv. Helst av allt önskar jag att jag kunde föda vaginalt men eftersom jag har de problem jag har så vågar jag inte då jag är rädd att förvärra komplikationerna ytterligare.
Vi pratade om hur stomin skulle kunna komma att påverkas under en graviditet och att det kommer att planeras för att ha med en kirurg under snittet.
Vi fick bra och tydliga svar på de funderingar vi hade och jag känner mig väldigt lugn och trygg nu efter detta möte. Åke, som vi träffade, ska dessutom lyfta mitt ärende tillsammans med de andra förlossningsläkarna och kommer att skicka hem ett skriftligt besked om snitt, han kommer även att skriva in det i min journal. Vilket betyder att jag redan på någon vecka kan ha allt klart med snitt trots att jag inte ens är gravid. Så nu är det bara att genomföra nästa operation och hoppas att kroppen återhämtar sig så jag kan få klartecken från kirurgen när det är ok att börja försöka med en bebis 
Tack specialistmödra och framförallt: Tack Åke för ett fint bemötande och för att du fick mig att känna mig trygg <3
Åke är sjukt bra människa
<3
Ja han fick mig verkligen att känna mig trygg. Som jag hade varit nervös inför mötet och kände mig väldigt spänd när det väl var dags men några minuter med honom och jag var lugn och kände mig trygg
Jag mötte Åke i förrgår för att prata om förlossning eller snitt. Vilken fantastisk människa.
aldrig känt med så trygg och aldrig fått såna bra förklaringar. Han var toppen.
Ja visst är han toppen! Har bara träffat honom en gång men jag kände mig genast trygg
Hej! Jag är snittad 2 ggr pga orsaker jag inte går in på här, men låt mig lugna dig med att båda gångerna har varit fantastiska. Andra gången hade jag dock en kanyl med blodtrycksmedicin eftersom jag upplevde att det snurrade lite första gången. När det snurrade fick jag en dos och det blev genast bättre. Läs inga skräckvarianter nu, ett planerat snitt är så välplanerat! Jag är maniskt rädd för sprutor men klarade ryggbedövningen utan problem. Du har opererats många gånger, detta kommer att bli den bästa! Har du frågor delar jag gärna med mig privat, jag hoppas du ser min mailadress nedan.
Hej! Så härligt att höra! Jag vet ju att det finns risker med snitt och jag har själv en bekant som råkat ut för en väldigt traumatisk snittförlossning så jag VET att det inte alltid går vägen. Samtidigt känner jag att jag måste våga vara beredd att utsätta mig för dessa risker eftersom vi så innerligt önskar oss ett syskon.
Det jag är mest ”rädd” för är nog det här med stomin, OM man skulle råka träffa tarmen under snittet. Läkaren lugnade mig dock och nu vet jag att OM det inträffar, då kommer det att finnas en kirurg i närheten så då blir jag sövd ögonaböj.
Än så länge är det inget jag tänkt fundera så hemskt mycket på, inte nu när jag vet att jag kommer bli snittat, men däremot misstänker jag att om/när jag blir gravid och ju närmare snittet vi kommer, DÅ kommer jag garanterat ha många frågor! Så jag återkommer hemskt gärna då
Vad skönt att höra att det gick bra och inte minst kändes bra.
Nej, min personliga erfarenhet är att det inte är något problem alls att få igenom ett snitt efter en förlossningsskada.
När jag ville föda vaginalt efter en förlossningsskada (grad 3-4 som inte har orsakat problem) och ett kejsarsnitt var jag däremot tvungen att göra en förlossningsplan med en läkare som bestod av många meningar som: om x händer blir det kejsarsnitt, om y inte händer blir det kejsarsnitt etc.
Det är ju otroligt bra när man får chansen att vara med och berätta vad man själv önskar, samtidigt är det kanske skönt att veta vad som händer OM x eller y inträffar/inte inträffar?