Martina: Du verkar så himla stark! Beundrar din styrka Hanna! Jag undrar lite hur din och Adams relation påverkas av din förlossningsskada? Krya på dig nu!! Kram Martina
Hej Martina! Ja nog har vår relation påverkats alltid. I början var det nog värst när jag kände mig som mest ensam och inte kanske kände mig bekväm med att dela med mig. Jag ville klara mig själv på något sätt. När det sedan stod klart hur illa det var blev det en annan sak. Det var lättare att kunna förklara smärtan och den vilsenhet jag själv kände.
Vi har aldrig gjort någon ”stor sak” av allt det här hemma hos oss. Det är liksom en del av vårt liv och det känns onödigt att oroa Selma mer än nödvändigt. Det är nog jobbigt att jag är hos doktorn då och då och opereras med jämna mellanrum. Därför försöker vi leva så ”normalt” som möjligt under de perioder när det funkar bättre med smärta och liknande.
Vad gäller sexlivet så påverkas det också naturligtvis. Under vissa perioder finns det inte något sådant i våran relation överhuvudtaget. Är jag nyopererad känns det inte som att samlivet har högsta prioritet direkt, hehe. Under andra perioder funkar det utan problem. Man får nog helt enkelt lyssna på varandra och hitta vägar som fungerar 😉 Jag tror dock att vår relation har vuxit på ett annorlunda sätt då jag känner mig så beroende av honom (och andra) under perioder med mycket smärta.
Mia: Hej!
Ber om ursäkt för att min fråga kommer in för sent så jag har full förståelse för om svaret uteblir. Jag undrar hur mycket man kan kräva och framförallt VAD man ska kräva under/efter en förlossning. Om man skulle spricka och behöva sys, ska man låta en BM sy i förlossningssalen eller ska man kräva att en läkare/kirurg gör det i förlossningssalen eller att man blir sydd inne i en operationssal? Hoppas du kryar på dig snabbt nu! Kram
Hej Mia! Jag är väldigt mycket för information och tycker att man som gravid kvinna har rätt att få reda på att saker kan hända under förlossningen. Jag tycker att man redan under graviditeten ska informeras om att förlossningsskador förekommer, att det aldrig är kvinnans fel att hon spricker och att om hon skulle råka ut för något finns hjälp att få.
Om komplikationer uppstår och man drabbas av en skada tycker jag att man har rätt att få reda på vilken skada och vad den i förlängningen innebär. Jag fick veta att jag fått en sfinkterruptur men inte i vilken omfattning, att det var en grad 3 och 4 fick jag sedan läsa mig till i min journal. Dessutom hade jag aldrig hört ordet tidigare och jag hade ingen aning om vad en sfinkterruptur var. Jag tycker att man ska upplysas om olika ”varningstecken” man bör vara uppmärksam på samt var man ska vända sig om man inte känner sig bra efter förlossningen och vill ha hjälp med att komma vidare för att undersöka och utreda skadan.
Om man spricker och behöver sys beror det på hur stor skada man har, en mindre bristning kan sys av BM men en större bristning bör sys av en läkare. Om jag hade vetat bättre skulle jag ha krävt att bli sydd i en operationssal, gärna under narkos. För mig var den delen av förlossningen betydligt mer smärtsam och outhärdlig än själva födseln av vår dotter.
Ställ krav på föräldrautbildningen, ställ krav på din BM och framförallt var noga med att poängtera att du vill ha information och inte ”omyndigförklaras” genom att inte informeras och bli behandlad som en porslinsdocka som inte tål sanningen.
Anna: Hej! Krya på dig!
Jag är ny här och tycker att jag hittar så mycket mod och hopp i din blogg, fast en del inom mig bara vill skrika åt någon( men vem?) att nu får det vara nog, gör henne frisk.
Till min fråga, kan du inte berätta lite om vintern och vad du tycker om att göra då? För en som kan räkna årets söndagar på en hand, men som älskar vintern är det så spännande, okej nästan exotiskt att läsa om. Tack 🙂
Hej Anna 🙂 Oj, vintern är en så stor del av våra liv här uppe så det blir kanske så att man tar den för given! December-Februari brukar det vara så kallt, men vackert, här uppe. Då älskar jag att kura ihop mig framför en brasa i vår kamin. Kanske grilla en marshmallow eller korv, Att ha tjocksockar (stickade strumpor) på mig och dricka varm choklad. Haha, låter som värsta klyschan 😉
När det börjar komma vackra fina vårdagar där i slutet av februari/början av mars är det så fantastiskt härligt att vara ute. Ljuset återvänder och det är alldeles underbart att vara ute med familjen, göra upp en eld och bara njuta av frisk luft. Eftersom min man tävlar i skotercross blir det en hel del resor till tävlingar under vintern och det är något speciellt med alla dessa tävlingar och livet i bussen, sammanhållningen är något speciellt och det är alltid lika kul att träffa alla tävlande och deras familjer.
I övrigt älskar jag att åka till fjällen, åka på skotertur till någon vacker plats där man slår läger. Äter gott ute och umgås hela dagarna. Det är så underbart men tyvärr något vi inte riktigt har så mycket tid till. Den dagen Adam slutar tävla tror jag att det blir fler fjällsvistelser 😉
Senaste kommentarer