DUNDER OCH BRAK

För en stund sedan kom jag hem från Piteå och magnetröntgen.

Känns skönt att det är gjort nu och jag måste erkänna att det är ganska läskigt att åka in i det trånga utrymmet. Jag vill minnas att sist behövde jag inte åka in hela vägen så jag höll hoppet uppe denna gång men märkte fort att jag åkte hela vägen in. Jag har inte klaustrofobi men fick lite hjärtklappning och blundade tills det hade lugnat ner sig, ska sanningen fram blundade jag nog nästan hela tiden där inne.

Jag fick på mig ett par hörlurar innan jag åkte in i ”tuben” och jag fick faktiskt själv bestämma vilken radiokanal jag ville höra på. Det blev Rix, synd bara att inte morgongänget var igång. Laila Bagge är fantastistk härlig att lyssna på tycker jag. Hon har ett skratt som verkligen smittar och som får mig på gott humör. Tillbaka till röntgen 🙂 Jag fick som sagt lyssna på musik och det kändes ganska skönt att ha något annat än dunket att fokusera på.

Jag kommer ihåg att det levde om som fasen förra gången jag magnetröntgades men jag hade lyckats förtränga exakt hur mycket det faktiskt låter. Den bankar och slår och vibrerar, till en början kändes det otäckt men efter en stund kändes det nästan lite lugnande. Kanske blir så när man fått vänja sig vid (o)ljudet.

Nu ska jag lägga mig i soffan en stund. Borde rasta dammsugaren men vet inte om jag orkar det ikväll!