En sista fråga..
Finns det något speciellt du vill tillägga?
Förra veckan när STHLM p5 intervjuade mig via telefon så frågade han i slutet av samtalet om det fanns något speciellt som jag kände att jag ville tillägga. Det finns flera svar men framförallt en sak som jag personligen tycker är jätteviktig och som jag nämnt flera gånger tidigare:
STÖDET!
En av de absolut viktigaste ingredienserna i min historia är just att alla alltid ställt upp. De har slutit upp bakom mig och lyft mig de gånger det varit tungt, skrattat med mig, peppat mig och alltid funnits vid min sida i med- och motgång.
Så om du känner någon som lider av en sjukdom eller skada som känns ”tabubelagd”, våga visa ditt stöd! Det behöver inte vara en förlossningsskada, det kan vara vad som helst egentligen. Något som personen i fråga tycker är jobbigt att prata om. Något som gör att man kanske blir generad. Precis så kände jag för fyra år sedan men under resans gång har jag öppna mig mer och mer. Hade det inte varit för allt stöd jag fått av nära och kära skulle jag fortfarande ha varit som en liten mussla. Knäpptyst!
Familjen
Min fantastiske make och vår vackra prinsessa.
Mina kära föräldrar som är pensionerade och hjälper oss med allt (vi hade inte klarat oss utan er)! Barnvakt, hämtning och lämning på förskolan, städning, fönsterputs, ni ställer alltid upp vad det än gäller. Min syster och hennes familj.
Svärfar, bonus svärmor, svärmor och bonus svärfar. Min farmor och farfar. Adams farmor och farfar. ALLA. Utan er skulle detta inte funka.
Förra veckan kom min fina svärmor med ett halsband. Ett jättefint halsband men för mig är det inte tinget i sig som betyder mest. Det var hennes hälsning om att jag är stark och att jag inspirerar. Hon ville ge mig något som symboliserade att jag är hennes hjälte men att hitta en berlock med en hjältinna var inte så lätt, hon skrev:
För mig är du en hjälte men det finns ju så få hjältesymboler. Det närmaste jag kom var en stjärna!
Jobbet
När Erica på SVT Norrbotten kontaktade mig och frågade om jag var intresserad av att medverka i ett reportage eller två frågade jag min chef hur Vittjärvshus tankar går runt att jag eventuellt skulle vara med och berätta i TV om mitt underliv, min skada och stomin. Det här är svaret han gav.
Hur du än vill göra och vad du än väljer: VI STÖDJER DIG TILL 100% Hanna!
Gråtmild och ödmjuk
Jag kan inte mer än ödmjukast buga och bocka. Tack allihop för att ni finns och för att ni gör mitt liv så mycket bättre! <3