ETT MINDRE BAKSLAG
Som jag berättat tidigare har vi haft stora problem med nattningen. Vi har testat det mesta och mång har tipsat om olika ”metoder” med allt från böcker (typ kaninboken och den fungerade några ggr men sedan inte alls) till massage och specifika livsmedel som ska vara avslappnande eller lugnande (exempelvis banan och varm mjölk).
För några veckor sedan hittade vi äntligen en lösning som verkar fungera (ta i trä) och tro det eller ej men efter drygt ett år av insomningsproblematik har vi förhoppningsvis hittat det som fungerar bäst för just vår lilla skatt. Det känns så fantastiskt skönt, som en stor lättnad för oss alla tre. Vi var på bristningsgränsen och visste inte vad vi skulle ta oss till, uppgivna och nästintill desperata att hitta en lösning. Selma sov otroligt lite varje natt, det var gråt och panik flera timmar per kväll då hon inte ville lägga sig och frustrationen det medförde går inte att sätta ord på. Den som inte varit med om något liknande kan inte heller förstå. Jag kan tänka mig att det kanske var någon form av ”nattskräck” men när vi frågat henne har hon sagt att hon inte haft mardrömmar eller varit rädd för att somna. Något var det dock som gjorde att hon kämpade emot med alla sina krafter för att inte somna och det verkade inte finnas något som fungerade för att få henne att kunna slappna av och somna förutom när hon var så utmattad att hon slutligen somnade men så en kväll hittade vi äntligen något som visade sig vara lösningen.
Sedan dess har det flutit på väldigt bra. Någon kväll ibland har det varit lite ”besvärligt” runt läggdags men inget utöver det jag tror är normalt i de flesta familjer. Så kom julhelgen och slutligen nyårsafton och det blev sent för oss allihop. Nyårsdagen väckte vi henne tidigt för att förhoppningsvis somna i tid.
Nyårsdagen blev dagen för det första bakslaget på flera veckor.
Selma var tillbaka i gamla hjulspår och hur vi än försökte kunde vi inte hjälpa henne att slappna av, att varva ner och vila. Vi var helt utmattande alla tre efter den kvällen, den enda kvällen.
Tisdagkväll var jag så nervös, skulle vi vara tillbaka i allt det svåra igen eller vad betydde egentligen bakslaget kvällen innan..? Mest troligt var det en konsekvens av familjens nyårsfirande för tisdag kväll var vi, tack och lov, tillbaka i våra ”nya” rutiner och lilla damen somnade gott runt 19:30.