Kroppspåverkan
Så mår min kropp…
Jag har en konstant inflammation i kroppen (så har jag fått det förklarat) vilket innebär att jag oftast känner mig lite vissen. Huvudvärk, muskelvärk, trötthet, feber mm hör till min vardag men det jag tycker är värst är att jag aldrig riktigt känner mig frisk och stark. Jag har väldigt lite energi och den lägger jag på familjen och jobbet, vilket betyder att jag ibland ”måste” välja bort mina vänner och ett socialt liv.
Jag lider av smärta i underlivet tjugofyra-sju och om jag någon gång har mindre ont så är det oftast under kortare perioder. En bekant sa under sommaren: Men oj vad du ser pigg ut, inte alls sådär ”smärtig”. Jaa, faktiskt! Jag hade någon vecka under sommaren 2015 som det kändes helt ok och att folk i min omgivning ser en sådan sak måste ju betyda att de oftast ser att jag har ont.. Eller..?
Dessutom har vi det här problemet med att hålla tätt, det är inte kul att hela tiden oroa sig för att man ska göra i brallan. Det känns inte riktigt normalt att man börjar med att lokalisera badrummet (gäller alla situationer och var man än befinner sig).
Däremot är jag oerhört glad och stolt över mig själv som inte låter detta förstöra mer än nödvändigt. Jag är inte en sådan människa som låser in mig i huset och helt enkelt låter bli att leva. Jag har tagit tjuren vid hornen och kastat mig in i situationer som kanske inte är optimala när man har problem med att hålla tätt. Nu, tack vare påsen, blir det en helt annan sak! 🙂
Att jag vågat göra mycket (resor, familjeäventyr, spa mm) har jag min familj och mina vänner att tacka för. Jag har även mitt psyke och den stora envisheten att tacka. Inte alltid envishet är positivt men i detta fall har min viljestyrka och envishet gjort stordåd för mig och det liv som jag så gärna vill leva.
Sist men inte minst så vet jag att det är många i min närhet som inte riktigt vetat exakt hur jag fått leva mitt liv de här senaste åren. Det är inte så att jag undvikit att berätta men får man inte frågan så vill man kanske inte alltid babbla om vilka problem det innebär att ta sig ut på en promenad för att man blir skinnflådd ännu längre än Ystad-Haparanda, att man än en gång fått stanna på en parkeringsplats för att göra sina behov, att man inte sovit ordentligt på länge pga smärta.. Ibland måste man få lyfta sig själv genom att prata om något annat men för den sakens skull så tycker jag självklart också att det är otroligt skönt att ibland berätta hur jävligt det kan vara. Det blir en balansgång men det är bara jag själv som kan sköta den efter min egen förmåga 🙂
Nu ska jag parkera i soffan under en filt med kopp glögg och en pepparkaka!
Kram
Jag måste skriva att det är verkligen imponerande hur du hanterar hela situationen. Har själv råkat ut för en sfinkterruptur och smärtan de första månaderna var något av det värsta jag har varit med om. Att leva med denna smärta så länge som du har kan jag inte ens föreställa mig. Mina problem nu 8 månader efter är minimala jämfört med dina, men jag har verkligen blivit påverkad psykiskt av det. Men att se dig så stark trots ditt, får mig till att tänka och resonera på ett helt annat vis =) Tack för att du delar med dig, skickar dig styrkekramar och hoppas att det snart blir bättre för dig <3
Tack 🙂 Ja,det är inte alltid så kul. Just nu ligger jag sömnlös i sängen. Kl är 01:21 och trots smärtlindring i pillerform har jag så ont att jag inte kan sova. Puh vad jag längtar till måndag när jag får träffa kirurgen för jag misstänker att nåt där nere inte är som det ska! Kram och tack för dina fina ord 🙂
Stor kram <3 Hoppas smärtan lättar lite snart.