Att inte kunna sova för att man vrider sig av smärta…
Igår kväll hade jag så fruktansvärt ont där nere att jag inte kunde sova. Det kom några tårar när jag låg där i sängen och inte visste var jag skulle ta vägen på grund av smärtan. Till slut var jag så utmattad att jag somnade men klockan var närmare 4 så idag är jag inte pigg. Hoppas på en bättre natt i natt!
Hur som helst, när jag låg där och inte kunde sova så funderade jag mycket på om jag ska visa Märta eller inte och jag kom fram till att ja, ni ska få se Märta. Så därför, känsliga läsare varnas. Scrolla ej längre om du inte vill se 🙂
Märta, en loop-kolostomi
Börjar med en ”doldis” så att du inte blir förskräckt.
Märta är en loop-kolostomi. Det betyder att min stomi är ”tvåpipig” och då ska den också vara lättare att lägga ner igen om och när vi (Akademiska) får till tarmen. Eftersom det är en loop så är stomin ganska ”stor” och ska jag vara ärlig hade jag inte alls förväntat mig att den skulle se ut såhär. Har sett några ”vanliga” kolostomier och det var väl nåt åt det hållet jag hade trott. Fick lite av en chock när jag såg den första gången. Hihihi.
Så, here goes. Möt Märta.
Märta må inte vara vacker men fyller sitt syfte och det funkar faktiskt bra. Hoppas att jag inte skrämt dig med bilden men det känns viktigt för mig att få visa hur jag faktiskt ser ut.
Nu ska jag vila lite så jag orkar se IDOL-finalen ikväll. Som jag sagt någon gång tidigare så älskar jag Laila Bagge och kunde jag rösta på henne så skulle jag 😉
Följer din blogg efter att ha sett dig på SVT! Fina människa, vad du har haft otur och lider. Hoppas så otroligt mkt att du ska bli frisk från detta elände. Du är så fantastisk grym som går ut med detta, ska förlossningsvården bli bättre måste vi kvinnor berätta allt ! Du borde vara med i
Malou efter tio och överallt i tv rutan så detta uppmärksammas till hela befolkningen. Hemskt att höra att Norge och Finland har så mkt mindre antal förlossningsskador än oss i
Sverige men ändå verkar man inte ta till sig av deras arbetssätt förutom här i sunderbyn. Jag har för mig att du skrev att de sydde dig i förlossningssängen. Ska man inte alltid in på operation efter en sån här skada? Är det så att du fick fel vård efteråt eller hade du bara så otur att din skada var väldigt svår att uppmärksamma?
Kram på dig och stort lycka till
Jag har lärt mig nu i efterhand att sånna här skador inte ska sys i förlossningssängen, man ska in till op. Hade jag vetat det skulle jag ha protesterat men tyvärr… Vågar inte spekulera i hur saker och ting hade blivit om jag hade blivit skickad till op. Samma sak gäller barnmorskan. Hon var världens gulligaste men klippte mig inte och när jag frågade varför så var svaret att hon inte jobbade så. Samma sak där, vad hade hänt om hon klippt, hade skadan gått att undvika med klipp..?! Många frågor som jag aldrig kommer få svar på. Har däremot inget intresse av att svartmåla personalen. Malou efter tio, hihi spännande tanke men jag har svårt att se att de skulle vilja ha dit mig 🙂 Kram /Hanna
Förstår att det inte hjälper att svartmåla personalen, jag menar bara att när en sån här skada uppkommer som inte ens blir bra efter så många operationer så tycker jag att det verkligen borde utreda ärendet för att se om barnmorskan gjorde fel för att isåfall lära sig av misstaget för att undvika det framöver… Tyvärr kan det inte hjälpa dig men förmodligen hjälpa många andra slippa detta lidande. Kändes oxå väldigt märkligt att hon inte arbetar på det sättet att hon ”klipper”, jag menar ibland behövs det ju för att undvika såna här skador. Nä nu måste vi alla kvinnor börja kräva att förlossningsvården ska bli bättre. Komplikationer är ju oundvikligt men ser vi på våra grannländer som har mindre antal förlossningsskador så ser vi att det går att bli så mkt bättre!
Läser din blogg varje dag och ber alla jag känner typ läsa den bara för att jag vill få en förändring på detta område. Jag hade turen att själv få en komplikationsfri förlossning men tänker så mkt på alla er som inte hade samma tur!
Styrkekramar till dig
Jo, det är ju det här med att hjälpa andra kvinnor så att de slipper hamna i min situation. Och framförallt, om man drabbats av en sådan skada så ska man informeras ordentligt om vad som kan hända. För vissa som drabbas så händer ju inget speciellt, man har ont men läker och är på banan igen inom loppet av några veckor eller månader. Men jag önskar så att jag hade haft mer ”jävlar anamma” och krävt utredning så fort det började böka. Om jag vetat att sånna här komplikationer förekommer så skulle jag ha bankat näven i bordet mycket tidigare och vem vet, då kanske skadan hade varit lättare att åtgärda. Första gången jag tog kontakt med vården var 3-4 veckor efter förlossningen (mitten av december) och första undersökningen gjordes i mitten av februari. Jag fick receptbelagd smärtstillande utan att de tittade på mig, det var först när jag ringde och grinade som jag fick komma och visa upp mig. Och då gick jag dessutom en ”bakväg”, ringde den underbara fina barnmorskan som jag hade på MVC innan dottern föddes så hon fixade en läkartid åt mig. Vet bara inte hur man på bästa sätt kan försäkra sig om att det inte händer fler kvinnor.
Den kommer nog krympa ganska mycket. Det tar ett tag innan svullnaden har gått ner. Har själv två stomier, en på tjocktarmen och en på tunntarmen. Första gången jag såg dom så blev jag också förvånad över hur stora dom var. Men mina har nog minskat med hälften skulle jag tro.
Lycka till och hoppas det blir bra för dig 🙂
Då kanske den blir mindre med tiden . Tack och du, lycka till med operationen!
Det är jag ganska säker på att den blir. Tack tack! 🙂
Tror den är lite extra stor så här nära inpå operationen. Svullen. Jag hade en loop-ileostomi och den minskade betydligt efter ett par veckor.
Krya på dej!
Tack!
Du är min idol!
Hihi tack pinglan
Heja Hanna!!