Hanna Öhman

NEDRÄKNINGEN HAR STARTAT

På fyra veckor befinner jag mig i Uppsala och laddar för operation. På morgonen tisdag den 27e juni är det som jag berättat tidigare dags för operation.

Nedräkningen har liksom börjat nu. Det känns verkligt och det känns skönt att få göra bort skiten. Däremot är jag lite smått orolig för hur det kommer att gå när jag opereras typ mitt i sommaren. Tänker på det här med rötmånad till exempel. Jag vet att jag brukar uppleva ökade besvär när det är som varmast under sommaren, kanske blir det ännu värre när man är nyopererad. Jag vet faktiskt inte om det stämmer att infektionsrisken ökar men det känns absolut som att det kan vara så.

I onsdags tog jag ett vinglas och ”firade” att jag äntligen fått kallelsen, svårt att beskriva känslan när det känns både bra och dåligt på samma gång.

IMG_8530

Kan bli jobbigt eftersom de ska skära ganska mycket i mig den här gången. Och det är ju inte direkt i något bra område det handlar om.. Jag brukar normalt inte gruva så mycket inför op men kanske är det tanken på att sommaren blir förstörd även i år som gör mig lite grinig. Förra året opererades jag i mitten av maj och först i slutet av juli började jag återhämta mig. Nu ska de dessutom skära mer i mig så kanske tar det ända till oktober innan jag är på banan igen… Äh, det är ingen idé att spekulera, det blir som det blir helt enkelt!

Skapa en blogg på Vimedbarn.se du också, klicka här! Och du har väl inte missat topplistorna, klicka här!
Kommentarer

Lämna ett svar

Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.
    1. Hanna Öhman - Mitt liv som förlossningsskadad

      Ja det hade man ju kunnat hopas på men inte det. Det har även varit tal om botox men på grund av att just den muskelaturen är för ”stor” så går den inte botoxa. Så det är bara till att ligga pall och knapra piller. Jag opereras en torsdag och jag tror att jag måste flyga hem fredagen. Det brukar vara det värsta, att resa hem när man helst av allt inte vill röra sig alls. Tidigare har vi löst det genom att jag fått stooooora mängder smärtstillande, då har jag varit så ”borta” att jag knappt kommer ihåg att jag rest. Antar att det bli likadant den här gången…

      1. Lina

        Men det känns ju inte mänskligt… blir du verkligen utskriven redan dagen efter op trots behovet av så mkt smärtstillande? Finns det inte ens ett patienthotell el likn så att du slipper flyga?

        1. Hanna Öhman - Mitt liv som förlossningsskadad

          Japp så är det, löpande band typ. Den här gången ska jag få stanna på patienthotell men det fick jag själv be om. Annars preppar de mig full med landstingscoctail så jag klarar mig hem.. Det är ju sjukt tryck på platserna där och det märks ju inte minst på väntetiden… Jag trodde ju att jag skulle opereras i december men jag fick lov att vänta ända till juni. Helt jävla sjukt att det ska vara på det sättet. Får alltid med mig en följeslagare för annats fixar jag ju inte hemresan! Dessvärre är jag ju lika dålig 3-4 dagar efter operationen och jag blir bara kvar på patienthotellet några nätter så egentligen gör det inte så stor skillnad men det känns på något sätt bättre.

stats