Header Image

Hanna Öhman

Jag heter Hanna Öhman, är förlossningsskadad sedan november 2011 och har 30 operationer i bagaget. Jag är sedan ett antal år tillbaka stomiopererad till följd av komplikationerna jag fick under min förlossning. Efter flera år av längtan ska vi nu äntligen snart få ett syskon till vår Selma ❤️ Jag är en av initiativtagarna till den rikstäckande föreningen Våga Vägra Förlossningsskador och försöker påverka och skapa opinion inom den svenska förlossningsvården. Här delar jag med mig av mitt liv och min vardag som förlossningsskadad, om kampen tillbaka till ett friskt och sunt liv, om mitt familjeliv tillsammans med maken Adam, dottern Selma och graviditeten med Lillebror i magen. Vill du komma i kontakt med mig når du mig via mail till [email protected]

SMÄRTA OCH BAKNINGSTERAPI

Publicerad,

Terapi för mig.

Det finns några saker som jag tycker är roliga och ser som ”terapi”. Till exempel att åka ut med båt och fiska, träna (styrketräning/löpning/HIIT och lite annat smått och gott) och baka godsaker.

Träna får jag inte göra för tillfället och baka älskar jag men jag älskar även att fika i tid och otid så därför bakar jag mer sällan nu för tiden. Nu har jag dock ett utmärkt skäl till att baka, Adams kommande födelsedag. Ikväll har vi därför bakat två tårtbottnar som består av både sockerkaka och marängöverdrag. Frasig marängbotten heter receptet 🙂

Garneras med grädde och färska bär, jag brukar köra på hallon eller jordgubbar. Supersmaskens! Bilder kommer på födelsedagen men nu ska jag börja med att frysa dem och sedan räcker det om man tar fram dem ur frysen några timmar innan garnering.imageimageimage

Jag hade även planerat att baka en sommarkaka men smärtan blev så kraftig att benen inte orkade bära mig så det var bara avsluta och kasta upp fossingarna i soffan.

Smärta.

Det känns att det inte alls är bra ”där nere”. Nu ikväll har jag så fruktansvärt ont att jag inte kan stå eller sitta. Har problem att överhuvudtaget belasta mitt högra ben. Det var likadant igår kväll med smärtan. Kändes bättre i morse men ofta känns det bättre när jag har fått ligga ner.

Vet inte riktigt hur jag ska beskriva känslan. Pulserande, argsint och olidlig smärta som går runt rumpan (alltså själva krysset så att säga) ut till mitten av mellangården och ut mot höger skinka. Jag tycker även att jag känner en ökad värme på den onda skinkan.

Pratat med Sunderbyn idag och i morgon får jag besked, återkommer om den saken när jag vet mer.

KRAM

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *