Jag heter Hanna Öhman, är förlossningsskadad sedan november 2011 och har 30 operationer i bagaget. Jag är sedan ett antal år tillbaka stomiopererad till följd av komplikationerna jag fick under min förlossning. Efter flera år av längtan ska vi nu äntligen snart få ett syskon till vår Selma ❤️ Jag är en av initiativtagarna till den rikstäckande föreningen Våga Vägra Förlossningsskador och försöker påverka och skapa opinion inom den svenska förlossningsvården. Här delar jag med mig av mitt liv och min vardag som förlossningsskadad, om kampen tillbaka till ett friskt och sunt liv, om mitt familjeliv tillsammans med maken Adam, dottern Selma och graviditeten med Lillebror i magen. Vill du komma i kontakt med mig når du mig via mail till [email protected]
Vi testar något nytt tillsammans!
Jag får ofta frågor både här och via mail (om allt från underliv till familjeliv) så nu tänker jag testa det här med en frågestund!
Känns lite pirrigt, kanske får jag inga frågor alls men vi kör och ser vad som händer!
Ställ din fråga under dagen eller kvällen så svarar jag i morgon.
KRAM
Hej! Kan du bli gravid igen eller kommer ni inte att kunna få fler barn? Om du kan bli gravid, hur funkar de då att föda barn med stomi?
Kanske fräckt att fråga men kan ni ens få till nått sexliv?
Jag tycker att du verkar helt otrolig på tänka positivt och göra det bästa av din situation, tror inte alla hade orkat det och ha samma energi som du verkar ha! 🙂 hur gör du för att tänka positivt? (nu antar jag mycket här, det är som sagt bara vad jag tror:) har det för att jag läst att du träffat någon och pratar med? hjälper det?
slutligen undrar jag också om du har något drömresemål, bara för att jag älskar att veta det om folk haha
vill också bara säga att du är så bra som driver den här typen av blogg och jag kikar in i stort sett varje dag!
Hej Hanna. Det är kanske för sent att fråga men jag frågar ändå 🙂 Er flicka, förstår hon varför du inte alltid är frisk? Jag menar. Hur förklarar man för sitt barn att man har ont och är sjuk utan att hon tar på sig någon skuld?
Jag tycker att du gör det bra som vågar vara så öppen och som någon annan skrev verkar du vara så positiv trots allt elände. Jag hoppas att du får bli frisk snart. Ta hand om dig/ Lena G
Hej Hanna! Kanske för sent men jag frågar också ändå. Anmälde du nånsin att du blev felbehandlad vid förlossningen? Tänkte främst på att du inte blev sydd på operation, men även att de inte verkade hålla något handgrepp om jag förstått rätt? Jag bor också i Norrbotten och tycker att man hört ganska länge hur de jobbar mot dessa skador speciellt i Sunderbyn, bäst i Sverige osv. Svårt att förstå hur det kunde gå så fruktansvärt illa för dig med tanke på det. Har du någon uppfattning hur det ser ut idag? Om det blivit bättre med dessa grejer i Sunderbyn menar jag.
Tack för en bra blogg! Kram Emma
Hej Hanna,
Förstår att du får stöttning från kompisar, man och familjen runt omkring.
Men, hur gör man för att få ett socialt liv när man konstant är sjukskriven, åker in och ut på sjukhus, plötsligt ligger på operationsbordet och blir kvar på sjukhuset, osv.
Själv får man socialt liv via jobbet och olika aktiviter man gör med kompisar, både själv och med sin familj.
Hur fungerar relationen med jobbet under tiden du är borta?
Hur är det med kompisar, jobbar alla på dagtid så du inte har något att göra/någon att prata med över en kopp kaffe?
Om du orkar och vill följa med på tex lekland, badhus osv med andra mammor och barn – hur sjutton kan man lösa sånt? Går det ens att bada med stomi?
Jag själv behöver ganska mycket socialt umgänge, och ofta kan sådant ge en massa energi! Tänker att du också behöver energi, uppmuntran och att känna att du kan göra NÅT roligt för att orka kämpa vidare?
Vad är din bästa energiboost?
Kram, Mia
Hej!
Jag undrar om/hur mycket du kunnat jobba efter förlossningen? Vad för träningsformer/sporter har du utövat innan skadan? Och vad tränar du nu?
Mvh Nettan