Header Image

Hanna Öhman

Jag heter Hanna Öhman, är förlossningsskadad sedan november 2011 och har 30 operationer i bagaget. Jag är sedan ett antal år tillbaka stomiopererad till följd av komplikationerna jag fick under min förlossning. Efter flera år av längtan ska vi nu äntligen snart få ett syskon till vår Selma ❤️ Jag är en av initiativtagarna till den rikstäckande föreningen Våga Vägra Förlossningsskador och försöker påverka och skapa opinion inom den svenska förlossningsvården. Här delar jag med mig av mitt liv och min vardag som förlossningsskadad, om kampen tillbaka till ett friskt och sunt liv, om mitt familjeliv tillsammans med maken Adam, dottern Selma och graviditeten med Lillebror i magen. Vill du komma i kontakt med mig når du mig via mail till [email protected]

År: 2015

Ont, det gör ont!

Publicerad,

Satan i gatan vad jag har haft ont sista dagarna! I torsdags ringde jag kirurgmottagningen och eftersom jag är stammis där och de inte hade någon ledig tid så ville hon att jag skulle åka in till akuten så att någon fick titta på mig. Eftersom mitt allmäntillstånd kan försämras i ganska rask takt så […]

Märta blir Doris?

Publicerad,

För några månader sedan läste jag en artikel i kvällspressen om en ung tjej vid namn Matilda. Hon hade gjort (eller skulle precis göra) en jordenruntresa. Matilda har stomi och hon hade döpt sin påse på magen till Gunnar. Matilda med Gunnar på magen. Hon inspirerar mig så enormt mycket. Jag började följa henne på […]

Concrete jungle where dreams are made of

Publicerad,

There’s nothin’ you can’t do Now you’re in New York Jaaaa, vi ska till New York i slutet av maj. Staden som aldrig sover. Woohooo! I mars i år var jag där första gången och jag föll huvudstupa in love! <3 Jag, mamma och min syster har i flera år pratat om att göra något […]

Något på g?!

Publicerad,

För några veckor sedan blev jag förkyld och hade en hemsk hosta. Har inte blivit riktigt pigg efter det, förra veckan kröp jag till sängs väldigt tidigt varje kväll för att orka jobba och det gick det med 😉 Specialisten i Uppsala sa att eftersom jag ständigt har en pågående infektion i kroppen så är […]

Sfinkterruptur

Publicerad,

Dagen efter vår dotters födelse förstod jag att jag hade fått en sfinkterruptur. Jag hade aldrig tidigare hört talas om detta och när personalen sa att jag hade fått det så tyckte jag att de såg lite skamliga ut. Man var noga med att poängtera att jag blivit ordentligt sydd. Därmot förklarade de inte så […]

Det dödar inte…eller?!?!

Publicerad,

Jag brukar ju säga att det här inte är något som dödar mig.. men om sanningen ska fram så kan det faktiskt vara ganska farligt. I mars blev jag väldigt dålig och det visade sig att jag hade fått sepsis, det vill säga blodförgiftning. Blodförgiftning är inget att leka med, det kan slå ut alla […]

Ett lågvattenmärke

Publicerad,

Tänkte att jag skulle berätta om en händelse som gjorde så ont i mitt mammahjärta. Det här var för nästan ett år sedan. I början av november 2014 var jag in på en planerad operation där man skulle ta slemhinnor från friska delen av tarmen och ”lappa” över den sjuka delen. Efteråt hade jag så jäkla […]

Ritningarna får liv och drömmen visualiseras!

Publicerad,

Ringde Sunderbyn i morse för att höra om de hunnit planera in någon operation ännu men så var ej fallet.. Får ringa nästa vecka igen. Känns trögt att vänta på att få reda på när det här ska ske.. Visst, jag vill ju egentligen inte ha en påse på magen men å andra sidan vill […]

Vem är jag och varför blogg?

Publicerad,

Ja då var det ju den frågan… Vem är jag?! Jag som skriver den här bloggen heter Hanna Öhman och är lite drygt 30 år gammal (ja snart 32 men vem räknar?) men åldern är ju bara en siffra 😉 Lever tillsammans med min man och vår snart 4-åriga dotter i ett litet samhälle några […]

Det kunde ha varit värre!

Publicerad,

Igår var en halvtuff dag… Jag jobbade lite med min anmälan till löf och det tar på krafterna när saker och ting ska sättas på pränt. Jag har blivit lite av en expert på att undvika tuffa frågor vad gäller mitt sjukdomstillstånd, det är med ytterst få jag känner mig bekväm att prata om allt […]