Jag heter Hanna Öhman, är förlossningsskadad sedan november 2011 och har 30 operationer i bagaget. Jag är sedan ett antal år tillbaka stomiopererad till följd av komplikationerna jag fick under min förlossning. Efter flera år av längtan ska vi nu äntligen snart få ett syskon till vår Selma ❤️ Jag är en av initiativtagarna till den rikstäckande föreningen Våga Vägra Förlossningsskador och försöker påverka och skapa opinion inom den svenska förlossningsvården. Här delar jag med mig av mitt liv och min vardag som förlossningsskadad, om kampen tillbaka till ett friskt och sunt liv, om mitt familjeliv tillsammans med maken Adam, dottern Selma och graviditeten med Lillebror i magen. Vill du komma i kontakt med mig når du mig via mail till [email protected]
Eftersom jag ligger nerbäddad hemma och inte gör mycket annat än viftar med tårna tänker jag att det passar perfekt med en frågestund!
Ställ din fråga under kvällen eller senast i morgon förmiddag så kommer svar från mig senare under dagen. Kom ihåg att det inte finns några dumma frågor ❤️
Fråga.
Hur tänker du kring dina planer för en ny graviditet när det finns risk för att du behöver opereras pga absess. Kan du opereras och behandlas med adekvat antibiotika under graviditeten och hur fixar du smärtan utan bra smärtstillande?
Du behöver verkligen inte svara på detta om det känns jobbigt.
Kram
Hej Hanna!
Hur ställer sig din man och övriga familjen till att du är så öppen om något så privat?
Hur tänker du runt att din dotter eventuellt kommer läsa din blogg när hon blir äldre?
Känns det inte lite för mycket att dela med sig av intima saker som man oftast håller inom familjens väggar?
Missförstå mig inte, jag tycker att du är grym som är öppen men själv skulle jag inte ha så mycket stake!
Jag är av den lite äldre årgången Hanna och jag är så imponerad av dig. Det måste krävas stort mod för att våga berätta om allt du upplever och går igenom. Hur bär du dig åt för att hitta styrka till att berätta om alla hemskheter som drabbat dig?
Jag har följt dig ett bra tag då min svärdotter drabbades av en sfinkterruptur och jag berättar ofta för mina vänninor om dig. Då brukar jag säga att du är tuff, rå, rätt fram och skiter i jantelagen samtidigt som du har något ömsint och omhändertagande i dig.
Kvinnor av min generation har aldrig vågat prata om detta med skador i samband med förlossningar och även om det kanske känns tabu är jag glad att kvinnor i din generation vågar där vi tappade modet!
Ta hand om dig, din röst betyder så mycket för så många. Hälsningar från Eva.
Obs, jag har ingen ”webbplats” att fylla i men kanske kommer kommentaren fram ändå 🙂
Hej! Ifall operationen misslyckas och den resterande tarmen opereras bort. (Du har alltså kvar stomin för alltid.) Kan du då föda ett ev. barn vaginalt. Jag tänker att skadan kanske inte kan förvärras. Ett kejsarnitt har ju också sina risker. Har du diskuterat detta med kirurgen? Jättebra blogg by the way och hoppas att op lyckas!
Du verkar så himla stark! Beundrar din styrka Hanna! Jag undrar lite hur din och Adams relation påverkas av din förlossningsskada? Krya på dig nu!! Kram Martina
Hej!
Ber om ursäkt för att min fråga kommer in för sent så jag har full förståelse för om svaret uteblir ???? Jag undrar hur mycket man kan kräva och framförallt VAD man ska kräva under/efter en förlossning. Om man skulle spricka och behöva sys, ska man låta en BM sy i förlossningssalen eller ska man kräva att en läkare/kirurg gör det i förlossningssalen eller att man blir sydd inne i en operationssal?
Hoppas du kryar på dig snabbt nu!
Kram
Jag är så pass dålig att jag inte kommer ha ork att svara idag heller så när jag väl svarar så tar jag självklart med din fråga också 🙂
Hej! Krya på dig!
Jag är ny här och tycker att jag hittar så mycket mod och hopp i din blogg, fast en del inom mig bara vill skrika åt någon( men vem?) att nu får det vara nog, gör henne frisk.
Till min fråga, kan du inte berätta lite om vintern och vad du tycker om att göra då? För en som kan räkna årets söndagar på en hand, men som älskar vintern är det så spännande, okej nästan exotiskt 😉 att läsa om. Tack 🙂