ILLAMÅENDE OCH SÅ FÖRBANNAT RÄDD

Skulle gissa att jag legat i sängen kanske 75% av den här dagen. Nu är jag less, jag vill vara pigg 🙂

Igår var jag uppe några timmar under kvällen men helt plötsligt började jag må så fruktansvärt illa. Det kom sådär som en blixt från klarblå himmel och tillsammans med illamåendet kom även rädslan. För precis såhär var det ju… förkylningssymptom följt av att jag började må fruktansvärt dåligt och kräktes så fort jag rörde på mig…

Jag skyndade mig i säng direkt illamåendet greppade tag om mig. Sa bara till Adam att det inte skulle bli soffan för hans del, jag vågade helt enkelt inte sova själv. Jag vet nämligen hur jäkla fort det kan gå och jag vet att jag kanske inte ens skulle klara av att ropa på honom om jag blev sådär förbaskat dålig. La mig i sängen med motstridiga känslor, rädd för att somna och kanske vakna upp till något jävligt.. rädd för att jag kanske egentligen borde åka in och kolla.. samtidigt kanske lite väl känslig eftersom det mest troligt bara är en förkylning.

Den där balansgången, den är inte att leka med och det är psykiskt påfrestande att inte riktigt veta om man ”bara” är förkyld eller har en kraftig infektion på gång…  Idag är jag fortfarande dålig och mår halvrisigt men jag hoppas att det är bättre i morgon. Annars kommer det bli en väldigt slitsam arbetsvecka är jag rädd ❤️