DET RYCKER I LIVMODERN

Alltså.. På riktigt!

Nu när det finns så många bebisar i min närhet så väcks längtan till liv ännu mer, jag önskar mig så innerligt mycket en egen liten bebis.

Liten Selma i magen månadsskiftet juli/augusti 2011.

Min kompis Linda som vi hade babyshower för alldeles nyligt har fått sin vackra lilla prinsessa och även om jag inte hunnit träffa underverket ännu så slår hjärtat extraslag när jag ser bilder/filmer på henne. Är helt övertygad om att tårarna kommer spruta när jag väl träffar lilla pyret och får hålla i henne <3

Detsamma gäller Filip och Jossans bebba som snart borde göra entré i våra liv, kommer ju fälla hur många tårar som helst när vi får träffa henne. Älskade lilla pyre som vi tycker så mycket om trots att hon inte kommit ännu <3

Prata om att man blir känslosam på ett helt annat sätt när man får barn. Tidigare, innan jag själv var mamma, skulle det aldrig ha kommit känslosamma glädjetårar när jag fick hålla i/träffa mina vänners barn för första gången. Och nu för tiden kommer tårarna bara av att titta på vackra bilder på mina vänners nyfödda vackerbebbar. Kanske är det för att jag längtar så otroligt mycket efter en egen liten bebis, ja så är det nog. Hade inte längtan varit såhär påtaglig hade jag nog heller inte haft känslorna utanför kroppen på det här sättet tror jag.