Header Image

Hanna Öhman

Jag heter Hanna Öhman, är förlossningsskadad sedan november 2011 och har 30 operationer i bagaget. Jag är sedan ett antal år tillbaka stomiopererad till följd av komplikationerna jag fick under min förlossning. Efter flera år av längtan ska vi nu äntligen snart få ett syskon till vår Selma ❤️ Jag är en av initiativtagarna till den rikstäckande föreningen Våga Vägra Förlossningsskador och försöker påverka och skapa opinion inom den svenska förlossningsvården. Här delar jag med mig av mitt liv och min vardag som förlossningsskadad, om kampen tillbaka till ett friskt och sunt liv, om mitt familjeliv tillsammans med maken Adam, dottern Selma och graviditeten med Lillebror i magen. Vill du komma i kontakt med mig når du mig via mail till [email protected]

FÖRBEREDELSER INFÖR FÖRELÄSNING

Publicerad,

Om du kommer till min föreläsning, vad skulle Du då helst vilja höra mig berätta om?

Förlossningen? Hur det var att ”vakna upp” och förstå att jag fått en stor komplikation? Hur livet ställdes på ända när första akutoperationen var ett faktum? Hur jag tacklat min resa psykiskt? Hur det är att leva med stomi? Hur familjelivet (och samlivet) påverkats/påverkas?

Det skulle betyda så mycket för mig om Du ville hjälpa mig genom att berätta vad just DU skulle vilja veta mer om 🙂

IMG_9061

KRAAM <3

4 Kommentarer

  1. Jag skulle vilja veta hur du psykiskt har ”överlevt”. Hur din skada påverkar/påverkat dig å din familjs vardag och Hur din framtid ser ut, dvs vad finns det för möjligheter för dig att bli helt återställd.

  2. Jag skulle gärna vilja höra vad du har/haft för stöd och hur du berättat om det hela för din dotter! Är du insatt i vad som görs för att förhindra sfinkerrupturer hos födande kvinnor i Sverige? Sverige har mycket mer av denna skada än Finland och Norge.

    • Jag tror inte att jag hade klarat av att hantera hela den här situationen utan stöd från mina nära och kära. Tack vare dem har jag tagit mig igenom allt och jag vågar inte ens tänka på hur jag hade klarat mig utan allt stöd jag fått.
      Det är en balansgång det här med att berätta för Selma, jag vill ju inte att hon någonsin ska känna sig skyldig på något sätt till allt jag får gå igenom. Samtidigt är hon stor nu och förstår mer än man tror.
      Jo jag är ganska insatt och har kontakt med exempelvis makarna Pirhonen som utbildar svensk förlossningspersonal inom ”finska greppet” (perinealskydd). Tycker däremot att man från svensk sida skulle kunna göra mer för att upptäcka sfinkterskada och diagnosticera dessa. Exempelvis införa analt ultraljud och erbjuda alla kvinnor detta efter förlossningen. Att få erbjudandet men att sedan själv få bestämma om man vill eller inte vill bli undersökt tycker jag vore det absolut bästa! Det var ett kort svar så får jag ta med ett längre nör jag förbereder föreläsningen 🙂 tack ❤️

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *