Hanna Öhman

Situationen håller på att vara olidlig och jag pratade med kirurgen förra veckan för att försöka få till en lösning. Just nu påverkar det mitt liv konstant men jag tror och hoppas att det kommer bli bättre så snart jag får tillbaka ett dränage.

Det här, det är inget som syns på mig och det är inget som jag låter förstöra men därmed inte sagt att det inte påverkar mig, för det gör det i allra högsta grad.

Tänk så många människor som bär på åkommor som aldrig syns ❤️

Som det är just nu, utan dränage, kan jag knappt röra mig utan att det kommer en jäkla massa var och dylikt. Ett dränage kan det ”styra” var det ska ta sig ut men nu är det inte så och det kommer var där bak. Tänk dig att så fort du rör dig eller kanske hostar så sprutar det var, det känns ungefär som om man är dålig i magen och dyngan sprutar.. Skillnaden är att det är var som kommer och inte avföring. Känslan är dock ungefär densamma, det känns som att man skiter ner sig. En annorlunda känsla för en som är stomiopererad..

Så inte bara att jag är nervös för sepsis på grund av avsaknad av dränage utan nu har jag även detta att stå ut med. Som jag förstår det så spontantömmer sig fisteln genom analen… skitkul!