Header Image

Hanna Öhman

Jag heter Hanna Öhman, är förlossningsskadad sedan november 2011 och har 30 operationer i bagaget. Jag är sedan ett antal år tillbaka stomiopererad till följd av komplikationerna jag fick under min förlossning. Efter flera år av längtan ska vi nu äntligen snart få ett syskon till vår Selma ❤️ Jag är en av initiativtagarna till den rikstäckande föreningen Våga Vägra Förlossningsskador och försöker påverka och skapa opinion inom den svenska förlossningsvården. Här delar jag med mig av mitt liv och min vardag som förlossningsskadad, om kampen tillbaka till ett friskt och sunt liv, om mitt familjeliv tillsammans med maken Adam, dottern Selma och graviditeten med Lillebror i magen. Vill du komma i kontakt med mig når du mig via mail till [email protected]

Våga vägra tystnad! <3

Publicerad,

För några år sedan såg jag ett avsnitt av Uppdrag Granskning, det hette Skammen och handlade om just förlossningsskador.

Inte bara genom det här programmet utan även i olika medier har jag sett och läst om alla dessa kvinnor som lider i det tysta. Kvinnor som inte vågar gå till doktorn med sina problem. Kvinnor som är helt vanliga, som vilken annan kvinna som helst men med skillnaden att de har ett sorts osynligt/dolt handikapp. De kan handla om sfinkterruptur, om bäckenbotten, om framfall eller om något helt annat. Något som inte syns på utsidan men som påverkar deras liv otroligt mycket.

Jag vet precis hur det är, jag är en av Er.

Själv kom jag ganska fort till den punkten att jag behövde hjälp. Det är inte kul att gå till doktorn med sin skada men till alla er som inte vågar eller inte vill, måste jag bara få säga: SNÄLLA VÅGA!

Mina första läkarbesök och operationer kändes otroligt psykiskt påfrestande. Man vill inte visa upp stjärtamentet eller muttamentet för en massa okända människor. Det är privat och det kan vara nog jobbigt att gå till en gynundersökning. Dessutom, som grädde på moset, så är de flesta kirurger jag träffat män. Jag har under de här åren och oräkneliga sjukhusbesök endast stött på två kvinnliga kirurger.

Idag, en sisådär fyra år senare, drar jag ner brallorna och trosorna utan att ens tänka så mycket på det. Det är naturligt nu. Doktorerna är ju faktiskt där för att hjälpa mig. Jag brukar skämta med kirurgerna i Sunderbyn:

”Om ni endast fick se mitt underliv skulle ni direkt känna igen mig och veta: det där underredet det tillhör minsann Hanna!”  😉

Jag lovar och svär att om du bara vågar söka hjälp så kommer det att kännas så mycket lättare. Och vågar du inte eller behöver lite peppande ord, släng iväg ett mail till mig så ska jag peppa och heja på dig 🙂

Vill även tipsa om en jättebra sluten grupp på Facebook: Förlossningsskadad? Du är inte ensam!

image

2 Kommentarer

  1. Hej, hoppas de som behöver det mest hittar till bloggen. Har du någon aning om antalet drabbade i Sverige? Mörkertalet som lider i det tysta bör vara rätt stort… Heja Hanna, du kan säkert hjälpa flera att våga.
    /M

    • Mitt liv som förlossningsskadad

      Jag vet inte hur många som drabbas men jag vet att det är ett STOOOORT mörkertal. I uppdrag gransknings program var det en tjej som hade haft problem i flera år men inte vågat be om hjälp..alltså typ 8-10 år. Så ska det inte behöva vara. Jag hoppas att folk hjälper till att sprida bloggen så kanske fler kan hitta mig 🙂

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *