Hanna Öhman

Hej hopp!

Har fått otroligt stor respons efter SVT´s reportage, än så länge bara en massa kärlek 🙂

Här hemma är allt som vanligt, vi pratar mycket om att Märta snart sitter på mammas mage och Selma tycker fortfarande att det ska bli häftigt och supercoolt. Hon har till och med bjudit över farfar och bonusfarmor för att som hon sa ”fika och titta när mammas mage bajsar”! Jag skrattade så jag höll på att kissa ner mig, Sköna sköna unge.

På drygt två veckor är det dags för operation och jag kommer att ha med mig datorn eller plattan så att jag kan blogga, funkar med telefonen också iofs men om man är lite hög på smärtlindring tror jag att det kan bli en gnutta besvärligt att författa något på en iphone. Tanken är att jag ska försöka hålla er så uppdaterade som möjligt om hur allt går.

Även om jag är psykiskt inställd på Märta så kan det hända att saker och ting känns annorlunda när jag vaknar efter operationen.  Stomiterapeuten varnade för att det kan kännas främmande och att det kan vara känsligt när man ser sin egen kropp i spegeln. Jag tror att min självkänsla är ganska bra så jag hoppas innerligt att det känns lika bra som jag tror att det ska göra.

Jag blir känslosam när jag pratar om stomin och jag tror att det beror på att det känns som en stor lättnad att jag nu, efter ca två års mental förberedelse, förhoppningsvis ska kunna leva ett bättre liv.

Nytränad och svettig ska jag hoppa i duschen och säger därmed god natt. Sussa sött 🙂